Det tar sig, som han sa.
Jag har blivit med brosch. Ni vet min folkdräkt som inte är en folkdräkt utan en hembygdsdräkt som är ett konstnärligt kärleksfullt verk till platsen på jorden som jag tycker så mycket om. Den dräkten har nu fått sin brosch. Jag bad dottern, som var i Leksand och smyckade folks armar, magar och ben med diverse tatueringar att köpa...